Mina pronomen är:
hen/hens
(Normative ”hen/hen”)
Exempel på användningar i meningar:
Tabell:
Subjekt | Objekt | Possessiv |
---|---|---|
hen | hen | hens |
Normativa och semi-normativa former
Dessa pronomen har använts regelbundet i normativ Svenska redan, men på senaste har använts på ett litet annorlunda sätt: att beskriva en singular, specifik person.
- hen/hens – Normative ”hen/hen” Normativ
- hen/henom – Normative ”hen/henom” Normativ
- de/dem – Singular ”de/dem” Normativ
- den/dess – Personal ”den” Normativ
- det/dess – Personal ”det” Normativ
Vad innebär pronomen?
Vi har alla pronomen. Pronomen är de ord som vi använder istället för att säga någons namn. De flesta använder “han/honom” eller “hon/henne”, så vi antar ofta automatiskt vad vi ska kalla någon baserat på deras utseende. Men det är faktiskt inte så enkelt…
Könsidentiteter är komplicerade. Vissa människor “ser inte ut som” deras könsidentitet. Vissa föredrar att bli kallade för något annat än vad man först skulle anta. Vissa personer passar inte in i det binära “man” eller “kvinna” och föredrar ett mer neutralt språk.
Detta verktyg låter dig dela en länk till dina pronomen, med exempelmeningar, så att du kan visa andra vad du föredrar att bli kallad.
Varför spelar det någon roll? På grund av enkel mänsklig anständighet. Du skulle inte kalla Lena för ”Kerstin” bara för att du gillar det namnet mer. Eller för att ”hon ser ut som en Kerstin, tycker jag”. Eller inte ens om hon har namnet ”Kerstin” på sitt födelsebevis, men hon verkligen hatar det och föredrar att man kallar henne ”Lena”. Och det är samma sak med pronomen – om du inte vill vara oartig mot någon, gör du bäst i att benämna dem korrekt. Den enda skillnaden är att vi oftast vet namn, men inte pronomen. Vi presenterar oss själva med vårt namn, men inte med våra pronomen. Låt oss ändra på det!